Historik

Missionsgården Fridhem har en rik historia som sträcker sig tillbaka till en tid före både flygplanet och bilen. Radio och television fanns inte heller och internet nästan ett århundrade från att uppfinnas. De gula byggnaderna har stått genom två världskrig och sett Sverige förändras till ett land och ett samhälle som skulle varit helt oigenkännligt för de som byggde dem. Vi ska nu se hur denna historia har sett ut för några av Västerbottens mest anrika byggnader.

Efter att Västerbottens Fältjägarkår under många år hållit till på Gumboda hed i Robertsfors, bestämdes det att fältjägarkåren skulle utvidgas till ett regemente. Detta innebar en förflyttning till en rymligare och bättre anpassad förläggning.

I Kungl. Västerbottens regementes officersmäss sägs det att militärens längtan att lämna Gumboda var stor, ”Gumbodaheja var den sämst lottade av svenska arméns övningsplatser…” De statliga och kommunala kvarnarna malde emellertid allt för långsamt, men nu fick det vara nog…

”När överste Wolffelt stod i sandmolnet över exercisfältet och sedan såg över den oändliga tältstaden – skrek han till: Aldrig mer Gumboda hed! Han reste till Stockholm och drev igenom att detta Herrens år 1897 skulle vara Gumboda heds sista år och att regementet redan nästa år skulle flyttas till Vännäs och förläggas där i bondgårdarna i kantoneringskvarter”.

Vännäs föreslogs som en passande plats för det nya regementet, men frågan var först inte avgjord vilket orsakade en hård konkurrens mellan ett flertal Västerbottenskommuner om vem som till slut skulle få äran att husera militären. Till slut bestämdes det att regementet dock skulle tillfalla Vännäs, till stor del tack vare ingenjören Jacob Rieck-Müller som kämpat för att förhandlingarna skulle gå igenom. Densamme fick personligen de kungliga orden av Oscar II: “Beväringarna skall övas i Vännäs, dragonerna i Umeå och skolorna ska förläggas till Härnösand.” Kort därpå marscherade militären in i Vännäs med pompa och ståt, och ”beväringarna” (de värnpliktiga) huserades i lador och uthus under 2 år (s.k. kantonering), under tiden som det byggdes febrilt på den nya lägerplatsen. Kungl. Västerbottens regementes officersmäss skriver:

”I september 1898 togs snabbt beslut att uppföra en stabsplats, först en byggnad med samlings- och matsal (”officersmässen”), samt 3 bostadsbyggnader (en stabsbyggnad jämte norra och södra bostadshuset och därtill nödvändiga uthus och stall.”

Dessa ljust gult oljemålade fasader med verandor och dekorationer i schweizerstil hamnade i hierarkisk ordning i en grupp för sig. Lite längre bort uppfördes underofficersmäss, sjukstuga, likbod, förvaltarbostad och landstormsförråd, målat i falurödfärg.

Det är denna stabsplats som idag utgör Fridhem. Officersmässen fungerar idag som huvudbyggnad med kyrksal, matsal och kök. Stabsbyggnaden används till internat och vandrarhem. Södra bostadshuset är idag just ett bostadshus med tre lägenheter och en lärosal. Det norra bostadshuset är i samma skick invändigt som för 70 år sedan och fungerar som redskapsförråd. Samtliga byggnader är byggnadsminnen och skyddade enligt Kulturminneslagens (SFS 1988:950) 3 kapitel.

Vännäs Läger

År 1900 stod Vännäs Läger färdigt, redo att tas i bruk och invigdes med pompa och ståt. Byggnaderna var väl anpassade till de ändamål som de var byggda att fylla och beskrivs i Vildmannen 1945:1 som ljusa, rymliga och bekväma. Inte bara insidan uppskattades, även utsidan; det stora området terräng som omringade Vännäs Läger hyllades för dess höga kvalitet och blev skådeplats för regementets övningar.

Vardagen för beväringarna på Vännäs Läger såg, enligt Vännäs kommuns historia, ut som på vilket annat svenskt regemente som helst under den tiden.

”Reveljen gick kl 6.00 och det blev en snabb uppstigning och tvagning, innan man tog sin porslinsmugg, skål och tallrik av plåt och gick till frukost, medförande bröd ur den tilldelning man fått, en smörklick och en halv sill. Två dagar i veckan fick man potatis och övriga dagar gröna ärter. Vid middagen fick man två rätter. Kvällsmat fick man kl halv åtta på kvällen; som man var van hemifrån bestod kvällsmaten av gröt och mjölk, som serverades vid långborden så att den ena sidan av bordet fick gröt och den andra mjölken. Så fick mannarna mitt emot varandra samsas om maten: En sked ur din skål, en sked mjölk lur min skål, och så var allt gott och väl.”

De militära övningarna gestaltades i klackvändningar på övningsfältet, skytteövningar på skjutbanan och krigsövningar i terrängen runt om, och utfördes under åtta timmar dagligen. Älven användes till att öva överskeppningar. Frukost, middag och kvällsmat serverades i marketenteriet där mässen fanns. På söndagarna var det besöksdag då anhöriga var välkomna att hälsa på och det hölls kyrkparad ute i fria luften. Även på det årliga evenemanget som tog plats under midsommardagarna var de anhöriga inbjudna, och då bjöds det på aktiviteter såsom kuddkrig på stånd, dragkamp och olika former av tävlingar.

Västerbottens regementes vistelse på Vännäs Läger blev dock kortlivad och efter 10 år bestämdes det att det skulle förflyttas till I 20 nya kaserner i Umeå. Ordern kom dock utan kung Oscar II:s godkännande, istället var det militärledningen själva som tagit beslutet och bröt således kungens löfte till Vännäs kommun. Detta betydde dock inte att verksamheten på Vännäs Läger stannade av. Tvärtom kom de gula byggnaderna att under de kommande 70 åren att användas till en rad olika ändamål.

Västerbottenssoldat 1914

Efter försök av Vännäs köping att köpa Vännäs Läger för att användas till ett sanatorium för lungsjuka i Västerbotten, som avslogs, kom de första decennierna efter regementets uttåg att användas som en reservförläggning till I 20 i Umeå och användes således ett fåtal månader per år. Lokalerna hann också med att brukas för verkstadsundervisning för unga västerbottniska pojkar under fem år, och ett flygfält anlades på övningsfältet som utnyttjades av militären och som nödlandningsområde. Året 1950, efter ett antal tidigare försök, fick Vännäs köping slutligen köpa Vännäs läger för 80.000 kronor vilket motsvarar cirka 1 500 000 kronor i dagens penningvärde. Det kom att användas som epidemisjukhus under en scharlakansepidemi i området, av hemvärnet under större övningar, samt vid olika föreningars årsfester.

1981 köptes förläggningen upp av Evangelisk Luthersk Mission – Bibeltrogna Vänner och tre av de fyra byggnaderna har sedan renoverats in- och utvändigt. Förläggningen fick då namnet Missions- och ungdomshemmet Fridhem. Idag är Fridhem med de gula, klassiska byggnaderna som stått i över hundra år, en samlingspunkt för många människor i form av bland annat gudstjänster, barn- och ungdomssamlingar, läger och temadagar. Den gamla stabsbyggnaden är idag ett vandrarhem.

1. Tambur, toalett. 2. Yttre kapprum (äldre officerare). 3. Inre kapprum (yngre officerare). 4. Matsal: a. smörgårdsbord för äldre officerare, b. d:o för yngre officerare, c. matbord, d. musikkårens plats. 5. Veranda. 6. Kök med förråd, disk- och serveringsrum.

Mars 2020

Adam Smetana och Jan Ulrik Smetana

Källor:

Kungl. Västerbottens regementes Officersmäss. 1968. Kapten Harry Granberg. Under vildmannafanan. 1976. Historiekommittén. Huvudredaktör Harry Granberg. Vännäs kommuns historia. 1984. Tyko Lundqvist och Tore Nilsson. Våra kulturmiljöer. 1994. Lars Flodström 1:e antikvarie. Anders Karlsson. Antikvarie.